Klimatsidor

Klimatsidornas Innehåll: 

1. Klimatreligionen

2. Men om medicinen skullle skada mer än den befarade sjukdomen

   Om de ekonomiska konsekvenserna av den förda "klimatpolitiken"

3. "Klimatångestterapi"

4. Vetenskaplig bakgrund till inlägget om "Klimatångestterapi"

5. Tänka fritt är stort; men tänka rätt är större - Om klimatdespoti med mera

  


Klimatreligionen


Gudar och andemakter som råder över himmel, regnmoln, åska, blixt och fruktsamhet har dyrkats både bland de skriftlösa folken och i de gamla högkulturerna. Den kanaaneiske Baal har kallats "molnryttaren"och den sumeriske högguden "den fruktbara säden". Den israelitiske Jahve har bevarat regnet i en himmelsk reservoar, som har öppnats för ett gudfruktigt och laglydigt folk men tillslutits när man har syndat. Böner och offer men även mer magiskt färgade riter har tillgripits mot torkan. I mytologierna spelar regndraken och inte minst föreningen av fader himmel och moder jord en stor roll. I korrespondensen mellan det mänskliga skeendet (makro- och mikrokosmostänkandet) har det heliga bröllopet varit en regnframkallande fruktbarhetsrit. De afrikanska regnmakarna har utgjort en betydelsefull grupp i savannområdena norr och söder om det tropiska regnskogsbältet. De förekommer redan i de vediska riterna, där den heliga drycken soma kallas "regngudens son". (NE, uppslagsord: regnceremonier)

Det är således inget nytt i den mänskliga historien att religion och väder kopplas samman. I nutid har den kopplats samman med undergångsprofetior inom en tidshorisont på 10 år och bör därför snarare kallas för klimatreligion än väderreligion. Vi ska nedan ge exempel på andra attribut som länkar samman klimtalarmismen med religiösa företeelser:




Regndans

Klimatdans av Extinction Rebellion

Evangelism: En viktig uppgift inom många religioner är att sprida sitt evangelium till så många som möjligt för att därigenom frälsa så många själar som möjligt. Klimatalarmismen har många evangelister varav Greta Thunberg är en som har vunnit stort genomslag. Hon har talat inför FN, COP-mötena, Påven med flera och har stort genomslag i massmedia i hela västvärlden. Något kristet samfund har till och med benämnt henne som en nutida profet.

Jeanne d'Arc började höra himmelska röster från helgon vid 12 års ålder och verkade därefter för att rädda fosterlandet. Hon blev så småningom själv helgonförklarad.

Vid 15 års ålder kunde Greta se koldioxidmed blotta ögat. Hon har därefter verkat för att rädda världen från att gå under i en klimatkatastrof.

Gudstjänster är viktiga för att hålla tron vid liv, träffa trosfränder och ta del av evangelisternas rätta tolkning av de heliga skrifterna. Inom Klimatreligionen kallas gudstjänsterna "fridays for future" och äger rum varje fredag eftermiddag på stadens torg. Då uppmanas skolelever att skolka från skolan för den goda sakens skull och vuxna passar på att ta paus från jobbet ett tag.

Katolskt möte på s:t Petersplatsen i Vatikanen

Fridays for future

Prästerskap och teologer: I Klimatreligionen har FN:s klimatkommitte, IPCC, till uppgift att tolka skrifterna (vetenskapen) till regeringars och folkens vägledning. FN:s generalsekreterare har därmed samma roll som påven i den katolska världen.

Beträffande de kristna samfunden, har både Påven och Svenska Kyrkan anslutit sig till klimatalarmismen. 

Biskopar på World Economic Forum

Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC

Kättare kallas de personer som har en avvikande tro från den förhärskande i ett trossamfund. I Klimatreligionen använder man normalt beteckningen "klimatförnekare" om kättare. I samband med Nobelprisutdelningen 2019, gjordes det traditionella programmet ”Snillen spekulerar” av SVT. Alla pristagare, utom fysikpristagaren James Peebles intog en alarmistisk attityd i frågan. Medicinpristagaren William Kaelin utsåg därför James Peebles till att vara en kättare (eng.: heretic). Kaelin använde flera gånger ordet Kättare. Detta är speciellt anmärkningsvärt eftersom man tidigare i programmet ägnat sig åt att förklara det vetenskapliga arbetssättet med att väga olika hypoteser mot varandra i en öppen diskussion och därefter testa de olika hypoteserna i experiment. Är det så att så att det religiösa/totalitära synsättet till och med har vunnit fäste i vetenskapens högborg?

Inkvisitionen bestämde år 1615 att Galileos Heliocentriska modell var "dum och absurd eftersom den motsade den heliga skriften"

James Peebles

Nobelpristagare i fysik 2019

Bannlysning innebär uteslutning ur ett religiöst samfunds fulla gemenskap. Fatwa är motsvarigheten inom islam. Bannlysning används inom kyrkan som straff för allvarliga förseelser (dödssynder) såsom villolära, ogudaktigt leverne eller ohörsamhet mot kyrkans myndighet. Inom Klimatreligionen kan bannlysningen/fatwan innebära att man skiljs från sin universitetsanknytning och därmed får små möjligheter till forskningsanslag. Bannlysningen innebär också oftast att man hindras från att publicera debattartiklar och liknande i "main stream media". Ett exempel på bannlysning är professor Peter Ridd i Australien som skildes från sin universitetstjänst på James Cook University efter att ha publicerat vetenskapliga artiklar om Stora Korallrevet som gick emot den förhärskande uppfattningen att korallerna är i utdöende på grund av klimatförändringar.

Salman Rushdie utsattes för Fatwa efter att ha publicerat sin bok Satansverserna

Avskedade professor Peter Ridd

Sakrament är beteckningen på de heliga riter som de flesta religioner håller sig med. Sakrament kan även beteckna de fysiska föremål som ingår i riterna. Klimatreligionen har än så länge få tydliga sakrament i rituell form, men många sakrament-liknande föremål och handlingar i vardagslivet. Till dessa skulle kunna räknas: elcyklar, elbilar, vindkraft, solceller, sugrör och kassar av papper i stället för plast, veganism, flygskam med mera. För den religiöse har dessa sakrament framför allt symbolisk betydelse eftersom de sällan bidrar till någon påverkan på klimatet.

De heliga sakramenten

De heliga sakramenten

Domedagsprofetior utgör viktiga komponenter i de flesta religioner. I klimatreligionen är de särskilt betydelsefulla. Under de senaste femtio åren har man ständigt predikat att "Vi har tio år på oss att förhindra en klimatkatastrof".

Floden kommer

(från Gamla Testamentet, Dores Bibel)

Manhattan år 2050 om vi inte minskar förbränningen av fossila bränslen

Tio Guds bud: Gud begränsade antalet budord till tio eftersom han visste att människorna inte skulle kunna komma ihåg alltför många budord. Budorden levererades inhuggna i stentavlor till Moses för att förkunnas för människorna. I Klimatreligionen ingår klimatbuden med sexton andra budord under benämningen "Agenda 2030". Vart och ett av de sjutton buden har ett stort antal underbudord. De levererades under rituella former, i digitalt format vid klimatmötet i Mexiko.

Mose mottagande av tio Guds bud

Det rituella mottagandet av Agenda 2030

Tionde: Under medeltiden och framåt betalade bönderna tiondelen av sin utkomst, in natura, direkt till kyrkan/prästen. Efterhand som kyrkan förstatligades ersattes tiondet med skatteuppbörd från staten. Idag kan vi betrakta Klimatreligionen som en statsreligion och skatteuppbörden sköts följdriktigt av staten på ett tvingande, lagstiftat sätt. Skatterna består i en hel palett av skatter, till exempel koldioxidskatt på drivmedel, gröna elcertifikat, utsläppsrätter, flygskatt, bonus/malus-skatter på bilar med mera. Detta beskrivs närmare i inlägget "Men om medicinen...." nedan.

Bönderna betalade tionde direkt till kyrkan

Vi betalar koldioxidskatt med mera till staten

Avlatsbrev: Kyrkan byggde upp sin förmögenhet bland annat genom att sälja avlatsbrev genom vilka människorna kunde köpa sig fria från synd och skam. Klimatreligionen har tagit upp idén och man kan bland annat köpa sig fri från flygskam genom att betala för "klimatkompensation". För kraftproducenter heter motsvarande avlatsbrev "gröna elcertifikat" och för producerande industrier heter de "utsläppsrätter".

Man kunde bli fri från synd och skam genom att köpa avlatsbrev

Vi kan bli fria från flygskam genom att köpa klimatkompensation

Gudsuppfattning: Klimatreligionen har ingen tydlig Gud i sin åskådning. Det är närmast så att man, i likhet med många naturfolk, tillber Jorden. Centralt i läran är att mänskligheten är Jordens fiende, och dess skadeverkningar bör minimeras i så stor utsträckning som möjligt, framför allt genom minskad klimatpåverkan. Ett annat sätt att minska skadorna vore att minska antalet människor på jorden (jfr Romklubbens bok "Limit to growth" på 1970-talet).

Gaia, En personifikation av Jorden i grekisk mytologi (sandskulptur på Gran Canaria)

Vi avslutar med några kommentarer på temat klimatreligion från andra källor. Från professor William Happers föredrag There is no climate emergency klipper vi följande tre bilder:


Den fornnordiska åsk-guden Tor

Emil Uddhammar skriver i Forum Axess:

....Den tvivelaktiga väg som journalistkåren slår in på i klimatfrågan, motsvaras av ett närmast religiöst symbolspråk i det offentliga samtalet. Dies, irae, dies illa klingar i bakgrunden. Apokalypsen är nära. Barn "vittnar" om den förestående undergången, som på ett väckelsemöte. Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman sjunger Lacrimosa och fäller tårar.


I en artikel den 31 augusti beskriver Wiman hur han och några andra journalister gjort ett slags pilgrimsfärd med tåg i Europa. Han framhåller sitt eget goda exempel i en ond värld. Det är inte utan att man påminner sig om Luthers kritik av Bibelns fariséer, som berömde sig över de egna gärningarna.


Flera av de forskare som efter andra världskriget analyserade den ödesdigra framväxten av totalitära ideologier betonade att dessa kunde ses som ett slags sekulära religioner.J L Talmon underströk i sin The origins of totalitarian democracy hur det finns en parallell mellan sekulär och religiös messianism..........

En vetenskaplig studie från 2017 menar att klimatförändringen motverkas på det individuella planet mest effektivt genom att föda ett barn mindre.Detta tema har vidareutvecklats av den tyska läraren och författarinnan Verena Braunschweiger, som i en bok hävdar att barnafödande börupphöra. Också här ser vi extrema, eskatologiska drag, som påminner om medeltida religiösa sekter eller självmordsrörelser i USA på 1900-talet.


En religiös parallell är också de många råd och anvisningar om personlig livsföring som skall "rädda klimatet"; de är uttryck för en strävan efter absolut renhet, motiverad av att klimatet (Gud) ser dig! Detta ligger inte långt från den medeltida flagellantrörelsen, där man skulle plåga sig själv som en väg till syndaförlåtelse. Vi minns från Ingmar Bergmans Det sjunde inseglet där munken som ledde självplågarna ställer den retoriska frågan till de skräckslagna åhörarna: "Hur länge skall du smutsa jorden med ditt avskräde?".......

---------------------------------------------------------------------------------

Men om ”medicinen” skulle skada mer än den förmodade ”sjukdomen”….

Om de ekonomiska konsekvenserna av den förda ”klimatpolitiken”

 

UPPDRAG GRANSKNING · Daniel Hallin var 34 år gammal när han sommaren 2017 kom in akut till Motala psykiatri. Han var psykotisk och blev tvångsinlagd. Två dagar senare var Daniel död. Han hade då legat fastspänd i bältessäng i 42 timmar.

Daniel dog av blodproppar i lungorna. Han var överviktig, vilket är en riskfaktor för just blodpropp. Men den kanske största riskfaktorn för att få blodpropp är att man är stillasittande eller liggande. På Motala psykiatri kände man till den här risken, och efter 24 timmar i bälte fick Daniel blodförtunnande medicin, men det hjälpte alltså inte.

(SVT.se/nyheter 3 april 2018)

 

Det här inlägget ska inte handla om sjukvård i vanlig bemärkelse utan om klimatalarmism och sannolika följder av förhastade åtgärder med anledning den alarmistiska stämningen. Skador kan orsakas inom många områden. Vi har tidigare skrivit ett inlägg med titeln ”Om klimatdespoti med mera” som behandlar möjliga politiska konsekvenser. Vi ska här fokusera på konsekvenser för ekonomi och ekonomisystem.

 

Det är uppenbart att seriösa övergripande konsekvensanalyser i form av ekonomiskt utfall av klimatåtgärder inte ofta förekommer i massmedia. Inte heller på klimatskeptiska medier finns mycket av ekonomiskt analys. Ett lysande undantag är 2018 års nobelpristagare i Ekonomi, William Nordhaus, som uppskattar att kostnaden för att förebygga och förbereda för en global uppvärmning skulle vara 14 triljoner dollar jämfört med tre triljoner dollar för att hantera problemen efterhand som de uppkommer, om de uppkommer. Nordhaus har, av alarmister, kritiserats för att ha argumenterat för att höja målet för antropogen uppvärmning över två grader av ekonomiska skäl. Detta trots att vissa hävdar att tvågradersmålet ursprungligen sattes av Nordhaus’ kalkyler. Beslutsfattandet görs alltså många gånger utan beaktande av den gängse ekonomiska analysen. Väljarna får normalt inte ta ställning till de ekonomiska konsekvenserna av lagstiftning inom klimatområdet. Mikael Willgert gjorde inom ramen för SwebbTV, under valrörelsen till EU-parlamentet 2019, intervjuermed samtliga partiföreträdare i val-stugorna på Sergels torg i Stockholm. Han ställde frågorna hur hög kostnaden för klimatåtgärderna var, och var övre gränsen för kostnaden låg för de olika partiernas program. Ingen partiföreträdare kunde ange några kvantitativa svar på frågorna, och hade kanske inte ens någon uppfattning om storleksordningarna, och avslöjade stor okunnighet i frågan. Vissa partiföreträdare svarade, på känt politikermaner, på andra frågor istället eller hävdade att klimatfrågan är så viktig för mänsklighetens överlevnad att de ekonomiska frågorna var av underordnad betydelse. Intervjun med SSUs ordförandei Almedalen avbröts av någon kommunikationsansvarig från partiet, under förevändning att intervjun hade blivit dubbelbokad och man måste avbryta, när de ekonomiska frågorna från SwebbTV blev alltför konkreta och besvärande.

 

Klimatalarmismen utpekar en ökande halt av koldioxid i atmosfären på grund av människans förbränning av fossila material som orsaken till en global uppvärmning av skadlig omfattning. ”Medicinen” mot denna skadliga uppvärmning skulle då vara att begränsa människans bidrag till koldioxidhalten genom minskad förbränning av fossila bränslen. En internationell överenskommelse om åtgärder har träffats i den så kallade Parisöverenskommelsen 2017. Låt oss, till att börja med, se hur effektiva dessa åtgärder beräknas bli. Enlig en vetenskaplig rapport av Björn Lomborg i Global Policy Journal (November 2015) framgår att effekten av alla åtgärder av alla ingående nationer fram till år 2030 skulle begränsas till 0,048 grader Celsius år 2100. Beräkningarna har gjorts med MAGICC climat model som genomgående används i alla fem IPCC rapporterna. Europas bidrag skulle bli 0,017 grader Celsius.

 

Vad är då kostnaden för att åstadkomma denna mycket begränsade minskning av jordens medeltemperatur?

 

En uppenbar kostnad för alla deltagande industrialiserade länderna är den miljöfond (FNs Gröna fond) på 100 miljarder dollar per år som ingår i Paris-överenskommelsen. Sveriges andel av detta är 1,2 miljarder dollar per år (cirka 11 miljarder kronor). Om bortfallet av USAs bidrag (USA har dragit sig ur Paris-avtalet) på 41 miljarder dollar ska täckas av kvarvarande undertecknare, skulle Sveriges del bli cirka 18 miljarder kronor årligen. Detta kan till exempel jämföras med att hela kostnaden för polisväsendet är 22 miljarder kronor per år.

 

Det är dessutom troligt att vi än en gång blir de enda som betalar fullt ut. Om man jämför med FNs tidigare etablerade Gröna fond (beslöts 2009 och etablerades 2015) så har ett antal länder sammantaget lovat tio miljarder dollar varav cirka fem betalats in. Vår stats-minister framhåller gärna att per innevånare har vi bidragit mest till denna fond – med 581 miljoner dollar (drygt 5 miljarder kronor) eller cirka 60 dollar per innevånare i Sverige. Endast Norge är någorlunda i närheten med cirka 50 dollar. De flesta länderna i Europa ligger runt tio dollar och Obama lovade nio dollar per invånare. Han betalade ut motsvarande tre dollar, eller en miljard av lovade tre miljarder dollar, innan Trump tog över.

 

Elsa Widding skriver i sin bok Klimatkarusellen:

Bjørn Lomborg är kanske den person som tydligast har pekat på kostnaderna för Parisavtalet. Han hävdar, bland annat i boken ”The Facts 2017” att Parisöverenskommelsen förväntas bli historiens dyraste globala avtal och kosta 1000 – 2000 miljarder dollar i förlorad tillväxt varje år fram till 2030. Europeiska unionen har gått längst och lovat att minska sina utsläpp med 80 procent till 2050.De genomsnittliga kostnaderna för politiken, när sju ledande peer review-granskade modeller beräknar dem blir 2900 miljarder euro årligen. Beräkningen har realistiska teknikantaganden och utgår från den optimistiska förväntningen att EU:s klimatpolitik är klokt utformad och implementerad. 2900 miljarder är mer än dubbelt så mycket som EU:s regeringar idag lägger på hälsa, utbildning, fritid, boende, miljö, polis och försvar. Varje EU-medborgare skulle bli 6000 euro fattigare varje år.

Siffran utgår från att politiken är optimalt utformad. I verkligheten är EU:s klimatlagstiftning fortsatt ett lapptäcke av ineffektiva åtgärder, som också fördubblat kostnaderna. Om det fortsätter, kommer klimatpolitiken att göra EU 24 procent fattigare 2050 och kosta varje EU-medborgare cirka 12 000 euro per år. Allt för att uppnå långt mindre än de utsläppsminskningar som krävs för att nå målet på 1,5 grader. (Bjørn Lomborg, 2017). Varför kan vi inte föra en seriös diskussion om dessa siffror och om nyttan med att försöka nå klimatmålen när kostnaderna är så ohyggligt stora och resultaten knappt mätbara?

 

Enligt Stanford Energy Forum och Asia Modelling Exercise skulle de totala åtagandena enligt Paris-överenskommelsen kosta minst 100 000 000 000 000 dollar ( hundratusen miljarder) per år om alla länders löften uppfylls för att minska temperaturen till år 2100 med 0,17 grader. Detta skulle innebära att man skulle senarelägga uppvärmningen med fyra år.

 

Av liknande beräkning från Australien drog man slutsatsen att om man skulle bekämpa global temperaturhöjning med skattefinansiering skulle man inte ha råd (Australien har redan nu världens högsta koldioxidskatter). Det skulle bli femtio gånger billigare att anpassa sig till en temperaturhöjning, som man inte ens vet om den kommer, än att bekämpa den.

 

Professor Roger Bezdek analyserar de ekonomiska konsekvenserna av Parisavtalet i ett föredrag vid Heartland-institutets klimatkonferens 2019. Han uppskattar att om Parisavtalets mål att växthusgaser inklusive fossil förbränning ska reduceras med 90 – 95 % under 1990 års nivå till 2050 innebär det att levnadsstandarden i USA skulle reduceras till den nivå som rådde för 200 år sedan; Till exempel skulle medellönen reduceras till 300 dollar per månad i dagens penningvärde.

 

I Sverige, som också har höga koldioxidskatter, har vi under perioden 1993 – 2017, enligt Statistiska Centralbyrån, betalat 1 056 miljarder kronor i energiskatter, varav 509 miljarder kronor i koldioxidskatt. Under perioden har Sveriges koldioxidutsläpp minskat med 120 MtCO2jämfört med om Sverige hade legat kvar på 1993 års nivå. Motsvarande totala förändringen av koldioxidutsläppen för perioden uppskattas till en ökning på 155 189 MtCO2. Utan Sveriges minskning skulle alltså världens ökning av koldioxidutsläpp ha blivit 0,08 % större under perioden; En i praktiken omärkbar förändring till mycket hög kostnad för den enskilde skattebetalaren. Ingen har för övrigt kunnat påvisa någon kausalitet mellan energiskatterna och de minskade koldioxidutsläppen, än mindre något samband med global upphettning.

 

Sveriges riksdag har under senare år, i tillägg till mer långsiktiga strategier, beslutat om flera klimatrelaterade åtgärder, bland annat:

- 2017 beslutade man om subvention av elcyklar med 350 miljoner kronor per år under åren 2018 – 2020, trots att försäljningen redan före beslutet hade ökat med 50 % och utan att ha något belägg för att åtgärden skulle påverka koldioxidutsläppen

- I 2019 års budget anslog man 50 miljoner kronor för att utreda möjligheter till nattåg från Sverige till städer i Europa.

- Den flygskatt som omväxlande införts och avskaffats med korta mellanrum behålls under 2019 och beräknas tillföra statskassan 789 miljoner kronor under 2019.

- I regeringens vårproposition 2019 föreslås drastiska höjningar av kraftvärmeskatterna innebärande ett åttafaldigande av koldioxidskatten och ett trefaldigande av energiskatten för kraftvärmeanläggningar redan från 1 augusti 2019. Staten beräknas tillföras 182 miljoner kronor för delåret augusti-december 2019. Detta innebär att EON avvecklar sin elproduktioni Heleneholmsverket i Malmö från detta datum. Skåne riskerar därmed elbrist från kommande vinter. Även Värtaverket i Stockholm kommer att göra motsvarande avveckling av elproduktionen.

- Från år 2020 införs en ny skatt på bärkassar av plast. Skatten blir 3 kr per kasse och beräknas inbringa 2,9 miljarder kr till statskassan.

- För 2019 avsätter regeringen 736 miljoner kronor till installation av solceller på bostadshus. Del av installationskostnaden stöds dessutom av ROT-avdrag.

- Bonus-malus-systemet gäller från sommaren 2018. Det innebär höjd beskattning för bensin och diselbilar och en subvention av elbilar[1]

- Energisektorn är speciellt utsatt för statliga ingripanden i form av skatter och regleringar. Vi har redan nämnt energiskatt och koldioxidskatt. Dessutom har kärnkraftsindustrin varit utsatt för en särskild effektskattfrån slutet av 1990-talet till 2018. Elproduktionen regleras dessutom av så kallade Gröna Elcertifikatinnebärande en subvention av förnybara energikällor. 2018 utfärdades cirka 31 miljoner gröna elcertifikat till ett värde av cirka 1,5 miljarder kronor. Energisektorn omfattas också av systemet med utsläppsrätter som annan industriverksamhet.

 

Karakteristiskt för många av de klimatrelaterade punktskatterna som vi räknat upp, är att de slår hårdast mot ekonomiskt svaga grupper i samhället, till exempel:

Koldioxidskatteroch andra drivmedelsskatter: Boende i glesbygd och ekonomiskt svaga grupper som spenderar procentuellt mer av sina medel på biltransporter; Jämför bensinupproret i Frankrike.

Bonus-Malus: Gynnar främst köp av nya elbilar, vilket inte torde vara aktuellt för ekonomiskt svaga grupper

Subvention av elcyklar: Köp av elcyklar torde framför allt göras av ekonomiskt straka grupper, främst i städer

Subvention av solcellsanläggningar: Gynnar fastighetsägare

Subvention av förnybara energikällor: Slår hårt mot elpriset i konsumentledet. Drabbar starkt ekonomiskt svaga grupper. Ett avskräckande exempel uppvisas i Tyskland som gått längst i detta avseende. Där finns redan nu grupper som stängs av från el-abonnemang på grund av svårigheter att betala notan.


En sammanfattning av den ekonomiska orimligheten av att genom politiska åtgärder försöka minska den globala uppvärminingen genom minskade utsläpp av koldioxid ges av lord Monckton vid Heartlandinstitutets klimatkonferens 2019

 

[1]För bensin- och dieseldrivna fordon tas en förhöjd fordonsskatt (malus) ut under de tre första åren från det att fordonet blir skattepliktigt för första gången. Koldioxidbeloppet är då summan av 82 kronor per gram koldioxid som fordonet släpper ut per kilometer utöver 95 gram och upp till och med 140 gram, och 107 kronor per gram koldioxid som fordonet släpper ut per kilometer utöver 140 gram. Från år 4 och därefter är koldioxidbeloppet 22 kronor per gram koldioxid utöver 111 gram.

Den femåriga befrielsen från fordonskatt för miljöbilar tas bort och supermiljöbilspremien ersätts av en bonus för bilar med mycket låga utsläpp. För bilar med noll-utsläpp är den högsta bonusen 60 000 kronor. Bonusen trappas av linjärt upp till en utsläppsnivå på 60 gram där bonusen uppgår till 10 000 kronor. Vidare är kravet att bonus får medges med ett belopp som högst motsvarar 25 procent av bilens nypris. Gasbilar erhåller en bonus på 10 000 kronor. I dag får dessa bilar inte ta del av supermiljöbilspremien.

Nedre Föret, Fyrisån. Det höga vattenståndet beror inte på antropogen klimatförändring.

Tilläggsfrågor:

1. Märks det någon skillnad?

2. Är det värt priset: 20% av jordens samlade BNP årligen i 20 år för att minska CO2-halten med 2,15 ppm (av 400)?

"Klimatångestterapi"


Tips från en fysiker och en psykiatriker hur klimatångest kan bekämpas


  1. Köp en stor glasburk, minst 6 liter
  2. Fyll glasburken med 250000 riskorn, ca 5 liter som får symbolisera hela atmosfären.
  3. Plocka upp 75 riskorn ur burken. Det motsvarar andelen koldioxid i atmosfären före industrialismens start, (300 ppm, parts per million). Måla dessa gröna.
  4. Ta upp ytterligare 25 riskorn ur burken. Det motsvarar ökningen av koldioxid fram till idag , (100 ppm, koldioxid i atmosfären mäts på Mauna Loa, Hawaii).
  5. Måla ett av dessa riskorn rött. Det motsvarar enligt forskare i Schweiz koldioxidinnehållet i atmosfären med fossilt ursprung (4,3 ppm. Fossila bränslen saknar eller har mycket lågt innehåll av isotopen C14 och kan därför skiljas från andra CO2-källor.)
  6. Måla de övriga 24 riskornen gula och lägg ner alla färgade riskorn i burken.
  7. Visa detta för t.ex. oroade barnbarn eller vuxna och rör om alltihop kraftigt i burken.
  8. Låt barnen (eller vuxna på ett uppsluppet kalas) leta efter det röda riskornet. Den som hittar det får bita det mitt itu och slänga bort den ena halvan. Det motsvarar den minskning av CO2 som politikerna tycker är livsviktigt för klimatet.
  9. Lägg tillbaka all ris i burken och skaka om den igen.
  10. Heureka; Vi är befriade från "klimatångesten".
  11. Fortsätt kalaset mera lättade och gladare än någonsin

Kan atmosfärsburen koldioxid av fossilt ursprung påverka klimatet?

Bakgrunden till inlägget om klimatångestterapi

 

Atmosfären består, i volymprocent, till 78% av kväve (N) och till 21% av syre (O) samt 0,9% argon (Ar) samt ett antal spårämnen som koldioxid (CO2) till 0,04%. Detta avser torr luft. I själva verket är luften vanligen fuktig och innehåller 0,5 – 2 volymprocent vattenånga (H2O). Koldioxidhalten anges normalt i miljondelar av totala atmosfärsinnehållet, vilket förkortas ppm. 1 ppm atmosfärisk koldioxid motsvarar 2,12 GtC, (Gigaton kol, d.v.s. miljarder ton kolekvivalenter).

 

Källor och sänkor för atmosfärens koldioxid enligt FN:s klimatpanel IPCC illustreras i Figur 1.

Figur 1 Den globala kolcykeln. Kolreservoarernas storlek anges i GtC

och utbyteshastigheterna GtC/år (källa: IPCC 2007)

 

Av de totala utsläppen på 216 GtC, utgör alltså de antropogena (av människan skapade) utsläppen på grund av förbränning av fossilt material, 6,4GtC (kol. olja, gas samt utsläpp på grund av jordbearbetning (plöjning)) endast 2,96% av atmosfärsinnehållet. 

 

Kan verkligen en sådan liten del av flödet påverka hela jordens klimat?

 

Totala mängden koldioxid i atmosfären mäts sedan 1958 i Mauna Loa på Hawaii. Resultatet av mätningarna visas i Figur 2.

Figur 2 Atmosfärens koldioxidhalt enligt mätningar vid Mauna Loa. Röd kurva visar månatliga värden, svart kurva är medelvärdesutjämnad (Källa: FN:s klimatpanel)

 

Vi kan konstatera att mängden koldioxid, utjämnat på årsmedelvärden, har ökat monotont under mätperioden från cirka 300 ppm till cirka 400 ppm.

 

För att förstå problemet med antropogen påverkan på klimatet skulle det vara av intresse att veta hur mycket koldioxid av fossilt ursprung som verkligen finns i atmosfären eftersom människans påverkan på atmosfären i huvudsak skulle orsakas av den fossila koldioxidens absorption av den infraröda strålning som strålar tillbaka från atmosfären av den infallande solstrålningen (växthuseffekten).

 

Kan man mäta hur stor del av atmosfären som består av koldioxid av fossilt ursprung, d.v.s. särskilja den koldioxid som har antropogent ursprung från den som ingår i det naturliga kretsloppet?

 

Detta är faktiskt möjligt eftersom jordens atmosfär hela tiden utsätts för kosmisk strålning. Denna strålning består av energirika partiklar (främst protoner) som vid kollision med atmosfärens kväve ger upphov till en ny isotop C14. Denna isotop är svagt radioaktiv med halveringstiden 5730 år. Detta innebär att den kol som finns i fossilt material, efter den långa lagringstiden, har mycket låg eller ingen strålningsnivå, medan den kol som finns i levande material har samma eller nästan den strålningsnivå som genererats via den kosmiska strålningen. Detta är en tillförlitlig metod som bland annat används för åldersbestämningar av arkeologiskt material (kol 14 metoden). Metoden har använts av en forskargrupp vid Universitetet i Bern, Schweiz (Bernau et al. Oeschger Center, University of Bern, 2017-09-13) för att under drygt två års tid mäta förekomsten av koldioxid i atmosfären av fossilt ursprung. Resultatet sammanfattas i Figur 3.

 

Figur 3 Halten CO2med fossilt ursprung enligt mätningar av Bernau et al. 2017

 

Medelvärde under mätperioden blir 4,3 ppm, och halten varierar mellan 1 och 18 ppm för den lägre 1 km av atmosfären. Det bör noteras att detta är verkliga observationer (mätningar) i motsats till modeller (ibland baserade på osäkra ingångsparametrar) som ibland ligger till grund för uttalanden om växthusgaser i atmosfären. 4,3 ppm motsvarar en molekyl CO2med fossilt ursprung per 230 000 luftmolekyler.

 

Är det rimligt att anta att eliminering av en molekyl fossil koldioxid skulle kunna påverka temperaturen för omgivande 230 000 luftmolekyler?

 

Intuitivt är svaret på frågan förstås: NEJ på grund av den extrema obalansen mellan mängden fossil koldioxid och mängden omgivande luftmolekyler, 1:230 000. Om man dessutom beaktar hur ineffektiv atmosfärens koldioxid är som växthusgas förstärks man i uppfattningen att borttagande av all förbränning av fossilt bränsle på jorden knappast skulle påverka atmosfärens uppvärmning. Detta framgår tydligt av Figur 4.

Figur 4 Atmosfärens strålningsförhållanden, enligt Wikimedia

(från ett inlägg i klimatsans.com av Sture Åström)

 

I den övre panelen visas instrålad solenergi respektive utstrålad energi i det infraröda våglängdsområdet. Linjerna i den översta panelen visar teoretisk strålning för kroppar med olika temperaturer. De nedre panelerna visar de olika växthusgasernas absorberande spektralband i grått. Vattenångan är helt dominerande. Koldioxiden har tre band med våglängderna 2,8 um, 4,3 um och 15 um. Det yttersta bandet överlappas helt av vattenångans band. Eftersom halten vattenånga är 1000 till 4000 gånger högre  än fossil CO2tar den hand om praktiskt taget all energi i de banden. Det mellersta bandet (inringat) är fritt, men där finns varken någon utgående eller ingående strålning. Vi noterar att för det huvudsakliga absorbtionsbandet vid 15 um finns praktiskt taget ingen utstrålad energi (blå bandet i översta panelen). En ökning av koldioxidhalten skulle därför inte väsentligt kunna minska den utstrålande energin i koldioxidens frekvensband ytterligare. Slutsatsen är att koldioxiden skulle behöva vara väsentligt mer förekommande för att rimligtvis kunna medverka till någon väsentlig påverkan på atmosfärens och jordytans temperatur. (Jämför analogin med att måla en ladugårdsvägg med Falu Rödfärg: Efter första målningen skiner träet igenom en hel del; Efter andra målningen skiner träet igenom något; Efter tre målningar är träet helt täckt; En fjärde målning skulle inte förbättra täckningen alls; Matematiskt uttryckt: Vi har ett logaritmiskt beroende)

 

Den fossila koldioxiden på 4,3 ppm torde därför vara så gott som försumbar med avseende på uppvärmningseffekter



Tänka fritt är stort; men tänka rätt är större

Om klimatdespoti med mera

 

Den framtida faschismen kommer att klä sig i anti-faschismens ansikte (George Orwell)


Syftet med denna sammanställning är framför allt att samla ett antal länkar till texter om klimatdespoti och angränsande frågor. Klicka alltså på länkarna till externa texter eller videopresentationer i samband med att du läser texten.

 

Bakgrund

 

Klimatalarmismen har sina rötter i Rom-klubbens strävan efter en världsregering.

Jacob Nordangård har gjort en omfattande genomgång av Rockefeller och klimathoteti tio delar varav ovanstående länk (Rom-klubben) utgör del 4. Länkar till alla tio delarna hittar du här:

del1,Controlling the game

del 2, Det militära projektet

del 3, Kontrollera människan, naturen och det globala politiska systemet

del 4, Romklubben och miljörörelsen

del 5, One world

del 6, Den stora omställningen

del 7, Global warning

del 8, The future we want

del 9, The road to Paris

del 10. Den fjärde industriella revolutionen

 

Klimatalarmismen har utnyttjats i politiska syften i flera länder, bland annat svensk och brittisk argumentation för utbyggnad av kärnkraft i inledningsskedet, på 1970-talet, och senare för olika beskattningsåtgärder. Dessa ekonomiska och politiska kopplingar är kanske mindre kända för dagens klimatalarmister, men torde bli synliga för fler och fler i och med att alarmismen tas till intäkt för politiska åtgärder som påverkar samhällena både ekonomiskt och politiskt. Bland de allvarligare hoten som mer och mer öppet deklareras är strävan till inskränkningar i demokrati och det fria ordet med hänvisning till klimatalarmen, men även deplattformeringoch skambeläggandeav dissidenter. En översikt av bland annat den angloamerikanska oligarkins roll ges i artikeln Klimatfascismen – cui bono? av Lars Bern.

 

Vi kommer här att gå igenom de senaste yttringarna av detta, framför allt, i den svenska debatten.

 

(Svenska) aktivister för en klimatdiktatur

 

I en kulturartikel i Dagens Nyheter den 28 november 2018 propagerar filosofen Torbjörn Tännsjö öppet för en klimatdespoti.Enligt Tännsjö kunde en lösning på klimatkatastrofen vara en global demokrati med ett globalt parlament som utser en global regering och som lagstiftar för hela klotet. Han konstaterar dock att det är för sent att lösa det påstådda problemet på demokratisk väg – och argumenterar istället för en global diktatur: ”Etablerande av en global styrelse får ske genom en kupp, ett slags existentiellt språng, där suveräna nationalstaterna tvingas upphöra att finnas till. En global regering i form av en global despoti tar över”.

 

Dagen efter Twittrar f.d. meteorologen Pär Holmgren:

Intressant om klimat i DNKultur av Torbjörn Tännsjö – som vågar tänka utanför boxen. Vad är det för typ av ledarskap som ev kan ”rädda oss” från klimatkatastrofen?

 

Det är ingen enskild tillfällighet eller oövertänkt felsägning. Holmgren har tidigare tänkt utanför den demokratiska ”boxen”.

Enligt tidskriften Neo ville han 2009 ge rådet till en miljöminister att ”snabbt avskaffa alla val” eftersom vi inte har ”tid att hålla på och käbbla mellan partierna till exempel, utan nu gäller det verkligen att sätta ner foten och visa att vi är faktiskt ense.”

Svenska Dagbladets huvudledare den 29 april 2020 tar upp Miljöpartiets klimatdespoti.

 

I en debattartikel den 24 januari 2019 i Expressen ”Kör över vårt folk, Löfven – Klimatet måste räddas” kräver 87 så kallade influencers att demokratin ska åsidosättas. ”Släpp taget om väljarstödet, Löfven. Våga vara obekväm och kör över oss och våra klimatkatastrofala vanor med en statlig ishockeytackling.” I samma artikel kräver de också en flygkvot.


I en insändare i GP anser en professor i medie- och kommunikationsvetenskap, Peter Berglez, att vi ska politiskt styra medierna efter klimatet, en så kallad medieklimatdiktatur.

 

I en replikskriver Rebecca Weidmo Uvell ”Klimatdiktaturen – Ser ni hur den normaliseras?”

 

Ett antal länkar till artiklar om klimatdiktatur finns i Ingemar Nordins inlägg ”Längtan efter en klimatdiktatur ökar” på Klimatupplysningen.se. Se även Per Welanders inlägg: ”De onda hycklande kändisarna som vill införa klimatdiktatur”.


Emil Uddhammar skriver i en artikel (19 dec 2019), Apocalypse now, i Axess.se:

Demokrater ansåg att samhället genom en process av "trial and error" successivt skulle nå allt bättre livsförhållanden. Totalitära rörelser definierar på förhand målet för all strävan och "detta mål kräver direkt handling, det pockar på sitt ofördröjliga och angelägna förverklaigande". Den klimatjournalistik och klimatretorik som idag anförs i det offentliga samtalet har ett givet mål för all strävan, ett mål som enligt Svenska Dagbladets nyhetschef kräver direkt handling och pockar på ett ofördröjligt förverkligande. Det ställs också krav på att dessa mål ska trumfas in i läsare och allmänhet helt utan sedvanligt kritiskt sinnelag. I sig synnerligen angelägna problem behandlas av ledande medieföreträdare med metoder som är tydligt totalitära i sina ambitioner. Men - hur ska vi kunna nå stegvis framgång i forskning och politik kring miljön, om vi kastar vårt kritisk- rationella tänkande överbord?

 

Följande tre stycken är ett utdrag ur Ann Löfving-Henrikssons inlägg ”Klimatfrågan och demokratin”:

”Efter EU-valet blev Margot Wallström EU-kommissionär för miljöfrågor (1999-2004). År 2000 avslöjade hon inför tidningen The independent vad det då aktuella Kyotoprotokollet och klimatfrågan ytterst handlade om:

“EU Environment Commissioner Margot Wallstrom revealed the mindset of the European policymakers. ”[Kyoto] is not a simple environmental issue where you can say it is an issue where the scientists are not unanimous,” she said. ”This is about international relations, this is about economy, about trying to create a level playing field for big businesses throughout the world.””

Klimatfrågan handlar med andra ord inte om något reellt klimathot utan mera om en väg att öka FNs makt och möjlighet att skapa a level playing field, “lika villkor för alla”. Med tiden har det visat sig att lika villkor för alla inte gäller utveckling för alla utan snarare avveckling eller hindrad utveckling för många.”

I inlägget ”Schnellnhuber: Geocybernetik och drömmen om en världsregering” diskuterar Jacob Nordangård hur man tänker sig att en världsregering med klimathotet som incitament skulle kunna utformas.

Penti Linkola är ytterligare en förespråkare för både diktatur och befolkningsreglering.

På senare tid har det börjat komma upprop om Klimatnödlägei flera svenska städer, bland annat Göteborg. Ingemar Nordin skriver på klimatupplysningen.se:

Nödsituation? Krisläge? Krigsmobilisering? – Jag får kalla kårar längs ryggraden när jag inser att de tydligen vill åstadkomma något som går bortom den demokratiska processen. Det här är enligt min mening en djupt antidemokratisk uppmaning till olika städer att införa något slags undantagstillstånd.

Som följd av de aktioner som gruppen Extinction Rebellion genomfört i London har Storbritanniens parlament förklarat klimatnödläge. Sveriges Radio uppger att Centern och Socialdemokraterna gärna ser att EU följer Storbritanniens exempel och förkunnar ett klimatnödläge. Det säger deras kandidater till EU-parlamentet och får visst medhåll även från två andra miljöprofilerade partier.


 

Kartläggning, deplattformering och skambeläggande

 

Energimyndigheten anslår knappt 6 mkr till en studie av ”klimatförnekelse” enligt ovanstående urklipp. Per Welander granskar detta i ett inlägg i Klimatupplysningen. Redan projektets titel enligt projektpresentationen: ”Klimatförnekelse kopplad till högernationalism” innehåller den värderande benämningen Klimatförnekelse. Även titeln enligt Energimyndighetens beslut innehåller det värderande ordet klimatförnekelse. I projektets beskrivning ingår tre möjliga kategorier av klimatförnekare, dock ingen som omfattar förnekelse av rent vetenskapliga skäl. Projektledaren Martin Hultman är aktiv inom Miljöpartiet och beskriver sig själv i termer som måste tolkas som att han ser sig som aktivist i frågan. Detta måste betecknas som kvasivetenskap finansierad av statliga forskningsanslag. Av Energimyndighetens elva uppdrag enligt regleringsbrevet är det oklart under vilket uppdrag denna typ av aktiviteter faller.

Ett annat liknande exempel på hur akademin, Uppsala Universitet i detta fall, gör märkliga analyser av gruppen klimatförnekare är Kirsti Jylhäs avhandling: Ideological roots of climate change denial: Resistance to change, acceptance of inequality, or both? Hon skriver bland annat:

Resultaten visade att förnekelse av klimatförändringar korrelerar med politisk orientering, auktoritära attityder och stöd för bibehållet status quo, samt med en kallhamrad personlighet (låg empati och hög dominans), trångsynt personlighet (låg öppenhet för erfarenhet), en benägenhet att undvika oro, och med manligt kön. En variabel, den så kallade ’social dominansorientering’ (SDO), visade sig dock kunna förklara alla dessa kopplingar, antingen helt eller delvis. 

I det pressmeddelande som presenterar avhandlingen skriver Jylhä:

Frågan är hur klimatproblemet bäst presenteras för människor med hög SDO för att övertyga dem om behovet av åtgärder?

Akademin tar alltså som sin uppgift att ta fram strategier för att påverka människor med ”fel” uppfattning så att de blir övertygade om behovet av åtgärder. Jylhä har efter disputationen en befattning vid det statliga Institutet för framtidsstudier och hävdar (UNT 13 maj 2019) även i den befattningen att man med skattefinansierad verksamhet ska påverka ”klimatförnekare”. Vi granskar Jylhäs avhandling ur ett vetenskapligt perspektiv i ett separat inlägg.

En typ av deplattformering är då forskningsanslag styrs av ambitionen av att påvisa antropogen klimatförändring och som följd därav forskning som motbevisar densamma uteblir och förnekas forskningsanslag. Ett exempel på det senare är då paleoklimatologen Robert Carter vid James Cook University fick sina fortsatta forskningsanslag indragna efter att ha ifrågasatt klimatalarmismen i NIPCC-rapporter. Ett annat exempel är Peter Ridd, marin geofysiker med 35 års forskningserfarenhet, som så småningom avskedades från sin anställning efter att ha ifrågasatt sina kollegors hållning att korallblekning skulle orsakas av antropogena klimatförändringar. Ridd menade att mekanismen bakom blekningen istället var ett exempel på evolutionen, att den under årmiljonernas gång utvecklat metoder för anpassning till de varierande förhållanden som kännetecknar miljön kring Stora Barriärrevet. Peter Ridd fortsatte emellertid sin kamp för den intellektuella och akademiska friheten och stämde sitt universitet. Domen föll 16 april i år och avskedandet bedömdes som olagligt och domen fastställde att det fria ordet ska tillämpas även på universitet och högskolor. Domaren fann att konsensus och grupptänkande leder till intellektuell stagnation och att en öppen debatt av idéer är nödvändig för kunskaps- och samhällsutvecklingen. Läs mer om detta i Ann Löfving-Henrikssons inlägg i Klimatupplysningen inkluderande länkar till källor. Ann har även en uppföljare till inlägget med exempel från Sverige.

Det finns flera exempel på hur, framför allt frilans-journalister och krönikörer, har deplattformerats efter det att de skrivit klimatskeptiska artiklar, ett svenskt exempel är TeknDr Lars Bern, vilket han berör i en intervju i SwebbTV. Frilansjournalisten Bill Wirtz fick sparkenfrån sina uppdrag som kommentator av europeisk politik efter att, på Facebook, ha skrivit ett ironiskt inlägg om mediebevakningen av Greta Thunberg. Bitte Assarmo intervjuarhonom i nättidningen Det Goda Samhället.

 

Skambeläggelsen av klimatskepticismen kan bestå i flygresor (flygskam), mycket bilåkande, att äta kött, eller till och med i att skaffa barn. Det senare behandlas till exempel i Verena Braunschweigers bok Kinderfrei statt kinderlos där hon propagerar för att mänskligheten tills vidare bör avstå från att föda barn. I England har det bildats sammanslutningar för kvinnor för att vägra föda barn. Det finns till och med personer som är beredda att sterilisera sig för att minska klimatbelastningen av fler människor på jorden. Se dessutom listan över nyord i stycket om Orwell nedan.

 

Det finns exempel på att skolelever har mobbats av både klasskamrater, klasslärare och skolledning för att de inte vill skolstrejka i Greta Thunbergs anda. I Det Goda Samhället skriver Bitte Assarmo bland annat:

 

Men din dotter ville inte vara med och strejka?

– Nej det ville hon inte. Hon gillar att gå i skolan och hon tycker inte skolstrejk är rätt väg att gå för att lösa problemen med klimatet. Men hon var inte särskilt högljudd om det, hon sa bara att hon inte ville vara med på demonstrationen.

Och då blev hennes lärare irriterad?

– Ja, konstigt nog. Man skulle ju annars tro att en lärare skulle uppmuntra eleverna att gå i skolan och vara närvarande på lektionerna, men den här läraren menade att Sanna var oengagerad och inte förstod allvaret i klimathotet. Hon bad henne tänka igenom sitt beslut noggrant, och dessutom sa hon det öppet inför hela klassen. Sanna sa att det kändes som om läraren försökte förlöjliga henne inför de andra eleverna.

Lärarens tilltag fick resten av klassen att vända sig emot Sanna. Lena berättar att hennes dotter kom hem från skolan och var förtvivlad eftersom hon blivit utfryst av kompisarna och anklagad för att vara en klimatförnekare.

– Och det är inte ens sant. Sanna är inte alls oinsatt i klimatfrågor, hon vet minst lika mycket som de andra eleverna, men helt plötsligt blev hon betraktad som något slags hot mot de andra. Hon tyckte att stämningen var väldigt olustig, och blev nästan rädd för att hennes klasskamrater var så arga på henne.

Lena tycker att det var läraren som bar skulden för det som hände och hon beslutade sig därför att ringa upp skolledningen. Till sin förvåning fick hon inget stöd av skolans rektor utan blev istället ifrågasatt.

Rektorn frågade mig om jag inte vill att min dotter ska engagera sig i viktiga samhällsfrågor. Men det vill jag så klart. Fast vi har ju försökt att se till att Sanna inte får panik när det gäller sådant som klimatet. Jag tror att det är viktigt att behålla lite sans också, även om det kan verka hopplöst, och det försökte jag förklara för rektorn men det lyssnade hon inte på. Hon sa att hon tyckte det var tråkigt att Sanna gick emot resten av klassen och vägrade att delta i något så positivt och jag kunde läsa mellan raderna att hon tyckte att jag hade fel inställning.

Assarmo fortsätter:

Det är inte bara i Sverige det numera ses som något av en självklarhet att ungdomar ska skolstrejka för klimatet. Så sent som fick tonåringen Joanne Tran förklara sig i Sky News för att hon vägrat strejka tillsammans med 25 000 andra tonåringar i Australien.

– Vi behöver en mer kunskapsbaserad och nyanserad debatt i det här landet, inte ett gäng ungdomar som viftar med plakat och inte har en aning om vad det är de förespråkar. Att de skippar skolan säger ju det mesta, sa Joanne Tran.

Senare har Joanne Tran berättat om hur hon blivit mobbad och utfryst i sin skola efter sitt ställningstagande.


Mobbing och utfrysning förekommer även på arbetsplatser. Elsa Widding berättar här vad som hände när hon hade lyssnat på en vetenskaplig föreläsning av Henrik Svensmark om kosmiska strålningens samband med molnbildning.


SwebbTV är ett partipolitiskt obunden medborgarfinansierat initiativ för att skapa medborgarjournalistik som bygger på ideella insatser. Man har kritiskt behandlat bland annat klimatfrågan och massinvandringen genom bland annat intervjuer med experter inom områdena. Deras videos har distribuerats via YouTube. Den andra augusti 2019 kl 16:45 stängdes deras konto på Youtube utan föregående varning. Kort tid dessförinnan hade ledningen för Youtube, Facebook med flera aktörer i Sverige kallats till justitieminister Morgan Johansson för att diskutera möjligheter att frivilligt stänga av olämpliga konton. I annat fall skulle man ta till lagstiftning för att begränsa distributionen. Det fungerar således bra med självcensur under hot utan att behöva blanda in något demokratiskt beslutsfattande; Inte olikt metoder som bedrivs i totalitära sammanhang.


I en söndagskrönika i Svenska Dagbladet den 3 november 2019 med rubriken "De som skrämmer barn" skriver Tove Lifverdahl bland annat:

"Men att tala om klimatet eller miljöfrågor på sådana sätt att skolbarn går hem nedslagna eller uppbragda över att människan är en så förfärlig varelse, är enligt min mening tjänstefel liksom moraliskt förkastligt. Men sådant händer, och alltför ofta."

Lifverdahl avslutar krönikan med:

"Amen vill jag tillägga. Ingen vet förstås om det finns något som väntar efter detta liv. Men om de som hävdar att det finns ett helvete visar sig ha rätt, vill jag gärna tro att det finns en särskild plats däri åt dem som får barn att sluta tro på mänsklighetens framtid."

 

 

En historisk tillbakablick

 

I boken ”The Green Tyranny” gör Rupert Darwall en studie av klimatrörelsens och de grönas historiska rötter i Europa. Beträffande utvecklingen i Tyskland skriver han (vår översättning från engelska):

Nazisternas djupa förakt för kapitalism och deras identifikation med natur-politik förde dem till att driva grön politik ett halvt sekel tidigare än något annat politiskt parti. Som en approximation, ta bort nazisternas rashat, militarism, och strävan till världsherravälde, addera sedan global uppvärmning, så hamnar vi i något som inte är helt olikt dagens miljörörelse. Sett från det andra årtiondet i det tjugoandra århundradet, kan det komma som en chock, men borde inte överraska att Hitler och Nazisterna var de första att ge stöd till storskaliga förnybara energiprogram.

Två och en halv vecka före valet 1932, hade Nazisternas tidning Völkerisher Beobachter en lång artikel som rapporterade om ett sensationellt tal om planerna på stora 70- till 90 meter höga vindkraftverk för att generera enorma mängder billig energi. I talet förklarade Hermann Honnef, Berlins fysikinstitut, hur elektriciteten från vindtornen, kunde kombineras med vattenkraft som skulle leverera bas-elektricitet, medan överskottselektricitet från vindkraftsparkerna längs kusten skulle kunna lagras genom att producera ”mycket billig” vätgas – en grön dröm som än i dag inte är uppfylld.

Artikeln hävdade att vindkraften skulle omvandla ekonomin och ge arbete till miljontals tyskar (gröna arbetstillfällen enligt dagens terminologi). Man skulle få effektivare bränsleekonomi genom lätta bilar och tåg och avgifterna skulle ge incitament för att bilförare skulle byta till tåg. Bilarna skulle gå på lokalt producerad syntetisk bensin. Programmet skulle fullständigt ändra hela ekonomin var artikelns slutkläm.

 

Befolkningsfrågan var en central fråga inom den Nationalsocialistiska rörelsen (jfr Lebensraum). Även inom klimatalarmismen har den från början haft en central roll.

 

Those who fail to see that population growth and climate change are two sides of the same coin are either ignorant or hiding from the truth. (James Lovelock bland annat en av upphovsmännen till Gaya-hypotesen)

 

Enligt Jacob Nordangård:

Klimatfrågan och rädslan för en tilltagande befolkningstillväxt har sedan första stund varit tätt sammanlänkade. Det är förankrat i en syn som ser mänskligheten som en belastning för vår jord istället för en tillgång. Vi är syndiga och dåliga varelser som behöver betvingas (tänk despoti; vår anmärkning). Om ingenting görs så riskerar vi att ödelägga planeten för framtida generationer.

Läs Jacob Nordangårds hela genomgång, från 1700-talsprästen Malthus via Nazismen och Rockefeller, till dagens samband mellan klimatfrågan och befolkningsfrågan här.

 

 

Romklubbens och Förenta Nationernas roll

 

Som framgår av avsnittet Historisk bakgrund, är Romklubben med systerorganisationer som Budapestklubben,Bilderberggruppenoch Trilaterala kommissionen viktiga organisationer för framväxten av klimatalarmismen. De har tagit fram en hel del skriftligt underlag som Romklubbens böcker Tillväxtens gränser inför Stockholmsmötet 1972 och The first global revolution inför Rio-mötet. I den senare ingår det kända citatet:

Because of the sudden absence of traditional enemies, "new enemies must be identified."[2] "In searching for a new enemy to unite us, we came up with the idea that pollution, the threat of global warming, water shortages, famine and the like would fit the bill....All these dangers are caused by human intervention, and it is only through changed attitudes and behavior that they can be overcome. The real enemy then, is humanity itself."[3]

vilket ibland tolkas så att klimathotet inte behöver vara reellt utan ändå kan fylla sin uppgift som skrämsel för att styra världen mot ett mer globalt styrelseskick.

 

Förenta Nationerna, FN, utgör navet för den internationella klimatalarmismen. Jacob Nordangård har beskrivit hur bland annat familjen Rockefellers stöd, efter andra världskriget,bidrog till bildandet av FN och sedermera även Romklubben. Länkarna till de tio textavsnitten hittar du här (se även avsnittet Bakgrund ovan): del1,del 2, del 3, del 4, del 5, del 6, del 7, del 8, del 9, del 10.  FN anses alltså utgöra en lämplig plattform för en global administration och kontroll över nationernas införande av åtgärder mot klimathotet, och bidrar därmed till att närma sig en global beslutsordning i allmänhet, helt enligt Romklubbens ursprungliga intentioner. Ett antal organ och konventioner har inrättats inom FN:s regi för att åstadkomma detta: IPCC,Agenda 2030, Global Compact for migration med flera.


Se även inlägget "Orwell och klimatdespotin" på sidan Övrigt


Klimattyranni diskuteras även av Ingmar Nordin i ett inlägg i Klimatupplysningen: Klimattyranni eller demokrati?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Copyright © All Rights Reserved